Helen Johannesson

Tänk om man aldrig blev trött. Tänk om ens psykiska styrka var oändlig. Tänk om tiden togs bort så att man inte hade någon tid att passa. Tänk om allt kunde bli bra.

Det är mycket nu. Folk i min närmaste omkrets mår dåligt och det påverkar mig. Jag har för mycket att göra och det påverkar mig också, väldigt mycket. Tiden räcker inte till och det är väl det som gör att jag påverkas. Det här måste få ett stopp och det är snart. Energin och tålamodet håller liksom på att få soppatorsk och det är jag själv som är bensinstationen. Jag måste lära mig att säga nej, helt "enkelt".
Jag kan inte ta skämt, kritik, stress osv, på samma sätt längre. Jag blir bara arg och ledsen. Jag tar åt mig för minsta lilla, istället för att bara låta det vara -precis som jag brukade göra förut.

Men allt löser sig tillslut. På ett eller annat sätt.

Var och tränade igår. Körde boxercize med Paula. Kändes verkligen som att det behövdes. Dels för att jag måste sätta igång med träningen igen, men också för att jag verkligen fick ut många känslor och aggressioner i slagen och sparkarna. Verkligen något som jag behövde -Tack Paula.

Har kommit in i en Lars Winnerbäck period nu igen. Okej, Lars går alltid bra att lyssna på, men just nu känner jag lite extra för hans musik. Och säga vad man vill, men hans musik är verkligen som en liten psykolog. Hans texter sätter igång tankarna rejält om hur det egentligen är.  Nu får ni som läser detta tycka vad ni vill men han är kung enligt mig. Så många texter som man känner igen sig så jävla mycket i.
Kom änglar, för dig, vänner, en svår och jobbig grej, hjärter dams sista sång, under månen -you name it.




Säg inga onda ord är du snäll, min styrka är allt för difus.


Over and out.

Hej hopp. Har precis stigit innanför dörren efter att ha spenderat kvällen med bror hos Patrik. Det kollades på hockey och så var jag bara tvungen att kolla på Sundsvallfilmen igen. Vilken resa, ett leende som inte går at avstyra breder ut sig varje gång jag tänker på den resan..

Trots stress, bekymmer, irritation osv  har dessa senaste dagar varit fyllda av glädje. Det har jag självklart mina vänner att tacka för. I går var det till exempel hockeykväll hos Surre. En väldigt ,väldigt trevligt kväll som vanligt! En kväll som gav många citat och andra roliga grejer.
Vi pratade blandannat om en kille och en tjej, nämner inga namn...Min mun levde sitt eget liv och kläckte ur sig följande:

"tänk om "killen" skulle säga: Aaaaaj, jag har sendrag!!!
och "tjejen" då svarade: Nej. det är orgasm!"

Asså, nu vet ju inte jag om det är lika roligt att läsa här på bloggen, men snacka om att vi skratta. Ibland tänker jag mig inte för vad jag säger -det här var en sådan situation. Den här gången var det ju bara roligt, men ibland slår jag mig för pannan och ställer mig frågan : VA FAN SA JAG SÅ DÄR FÖR!?. Ni som känner mig sitter säkert och nickar när ni läser det här....;)


Anna var hemma och hälsat på från Norge förra veckan! Så underbart att få träffa henne igen, hon är saknad här hemma i Sverige!  Mikael är hemma nu också. Mycket trevligt att få träffa honom lite också. Killen är ju ute och flänger i världen hela tiden. Senast var det USA i typ två månader, han kom hem förra veckan..Härnäst drar han till barcelona på lördag och är kvar där till 13e december.. Man lär ju passa på att träffa grabben nu när man har chansen lixom. I barcelona ska han utbilda sig till reseledare, så klarar han den utbildningen lär man ju inte få se så mycket av honom i framtiden....

Känns så skumt att det är så många som drar....Jag vill också dra iväg, men ändå inte. Många har planerat sitt liv många år framöver, men inte jag. Orka? Nej!. Jag vet ju inte ens vilka tider jag jobbar nästa vecka ännu, hehe....aja, vafan. Lev livet . Oroa sig över livet kan man göra sen....Nu ska jag ta varje dag som den kommer och göra det bästa av den! Carpe Diem!


Svammel? Mjo.. Intresseflagg? STOR!

over and out, klart slut, hejsvej, godnatt.