17...
...Så många dagar är det kvar tills jag tar studenten. Utav de 17, är det typ tre som är "riktiga" skoldagar för min del. Känslorna har många ingridienser. En är ju såklart glädje, men så finns ju också ångest med. Ångest för att jag måste lämna allt det roliga, det sociala. Ångest för att jag kanske inte har presterat så bra den sista tiden. Ångest inför framtiden. Jag har en sk. Kravodlad ångest , som vi på ekologi säger.
Skolan har ju alltid varit ens liv. Den har varit dryg och jävlig, men också väldigt rolig.
Man har lixom haft något att göra om dagarna och dessutom fått en tusenlapp varje månad. Den 9e juni går jag ju inte, som innan, på sommarlov. Nej, då går jag och blir arbetslös.
Men man kan ju vända på allt och se det från en annan vinkel....
Nu börjar ju livet. Nu blir jag fri. Visst, nu får man själv kämpa med att hålla kontakten med vännerna som flyttar härifrån.Går man i skolan, sker ju det naturligt att man träffar varandra. Men nu kommer det ju att visa sig vilka som verkligen "blir ens vänner". Är man riktiga vänner, tycker iallafall jag att man inte tappar kontakten för att man slutar skolan. Visst, de som flyttar är det ju självklart att man inte kommer snacka med lika mycket, men ja.. ni förstår säkert.....
Balen då? jo, den ska bli jäkligt kul. Nu börjar allt ordna upp sig. Hämtade klänningen idag och den satt perfekt. Var rädd att jag skulle få jag-måste-hålla-in-magen känslan, men icke. Den satt helt perfekt.
Bilen är dessutom fixad. Riktigt fin bil, väldigt nöjd.
Det som fattas nu, innan jag kan pusta ut riktigt är:
-vem som ska göra frisyren
-permanenta mitt hår
-smycken
-studentkläder
och så lite mer smågrejer...
Gud vad jag är bra på att skriva massa skit i bloggen. Borde skriva om något viktigt någon gång..kanske?
//Kanotbarbie.
Skolan har ju alltid varit ens liv. Den har varit dryg och jävlig, men också väldigt rolig.
Man har lixom haft något att göra om dagarna och dessutom fått en tusenlapp varje månad. Den 9e juni går jag ju inte, som innan, på sommarlov. Nej, då går jag och blir arbetslös.
Men man kan ju vända på allt och se det från en annan vinkel....
Nu börjar ju livet. Nu blir jag fri. Visst, nu får man själv kämpa med att hålla kontakten med vännerna som flyttar härifrån.Går man i skolan, sker ju det naturligt att man träffar varandra. Men nu kommer det ju att visa sig vilka som verkligen "blir ens vänner". Är man riktiga vänner, tycker iallafall jag att man inte tappar kontakten för att man slutar skolan. Visst, de som flyttar är det ju självklart att man inte kommer snacka med lika mycket, men ja.. ni förstår säkert.....
Balen då? jo, den ska bli jäkligt kul. Nu börjar allt ordna upp sig. Hämtade klänningen idag och den satt perfekt. Var rädd att jag skulle få jag-måste-hålla-in-magen känslan, men icke. Den satt helt perfekt.
Bilen är dessutom fixad. Riktigt fin bil, väldigt nöjd.
Det som fattas nu, innan jag kan pusta ut riktigt är:
-vem som ska göra frisyren
-permanenta mitt hår
-smycken
-studentkläder
och så lite mer smågrejer...
Gud vad jag är bra på att skriva massa skit i bloggen. Borde skriva om något viktigt någon gång..kanske?
//Kanotbarbie.
Kommentarer
Trackback